Waldemar I
VALDEMAR I (1154-1182). Valdemar föddes faderslös den 15 januari 1131. Åtta dagar tidigare hade nämligen kung Niels son, prins Magnus, låtit döda Valdemars far (Magnus kusin), hertig Knud Lavard, men fick sona sitt brott tre år senare, när han och hans far slogs ner vid Foteviken mot Erik Emune och hans män. Valdemar fick själv strida om kronan mot sina släktingar Svend III Grate och Knud V Magnussen under flera år, men vann till sist kampen efter slaget på Grate hed den 23 oktober 1157. På myntets åtsida ses Valdemar med riksäpple och spira.
På frånsidan av myntet, som är funnet i S:t Nicolai kyrka i Simrishamn den 2 april 1964, syns Lunds ärkebiskop Eskil (1137-1177) med kors och nattvardskalk. Eskil delade mynträtten med kungen. Han var god vän med en av tidens mest inflytelserika inom kyrkan, Bernhard av Clairvaux, och fick 1177 tillåtelse av påven att lämna rollen som Lunds ärkebiskop och flytta till Clairvaux i Frankrike för att bli klosterbroder, fyra år innan han avled. S:t Nicolai kyrka grundades 1161 och är jämngammal med myntet som hittades i kyrkan.
