osterlenmuseum

En tetradrachm av kopparlegering (potin) från Alexandria i Egypten, präglad 276/277 evt. Myntet är oerhört slitet. På åtsidan syns kejsar Probus högerprofil och texten Α Κ M AVP ΠPOBOC CEB, dvs. Autokrator Kaesar Marcos Aurelios Probos Sebastos = "Den enväldige kejsaren Marcus Aurelius Probus, augustus (den vördnadsvärde)".

På frånsidan står Dikaiosyne (Rättrådigheten) med sina attribut vågskålarna och ymnighetshornet (cornucopiae). Nere till vänster, årtalet (LB). L är en fornegyptisk hieroglyf för år och B är den grekiska bokstaven för 2, dvs. andra regeringsåret för Probus. En snarlik tetradrachm, fast med årtalet Δ (=278/279), hittades på Mariebergsområdet i Karlskrona den 21 april 1960 under en råttjakt.

Mynt från Arados i Fenicien (nuvarande Libanon) hör inte till vanligheterna i svenska skattfynd, men här i Simrishamn finns ett starkt korroderat exemplar av en bronsobol (eller diobol?) präglad i Arados år 183 enligt den lokala stadstideräkningen. Det motsvarar 77/76 fvt. Jag känner till ca 150 olika lokala tideräkningar från den antika världen som finns på mynten. Jesus var ännu inte född och man räknade oftast år efter stadens grundande, en minnesvärd erövring eller helt enkelt efter regeringsår från varje ny härskares tillträde. Det blev ofta missförstånd när regeringar från olika stadsstater skulle enas om ett möte eftersom man utgick från olika tideräkningar. Ibland räknade man tiden i olympiader, eftersom man allt sedan 776 fvt. hade hållit panhellenska tävlingar i Olympia i Pisatis vart fjärde år. Många städer enades om den seleukidiska tideräkningen, som utgick från den 1 oktober 312 fvt., då Seleukos I efter slaget om Gaza återinträdde i Babylon som satrap.

På myntets avers syns ett högervänt huvud av fruktbarhetsgudinnan Astarte. På reversen en hoppande puckelryggig zebutjur (också symbol för fruktbarhet). Ovanför tjuren syns ett grekiskt theta (Θ). Under tjuren står årtalet med grekiska tecken (ΡΠΓ) samt ett par grekiska eller feniciska bokstäver, förmodligen initialer för myntmästaren. Var det här myntet är hittat vet vi tyvärr inte, men i Bodilsker sn på Bornholm hittades 1875 ett silvermynt från Arados. Närmare upplysningar om det har jag dessvärre inte.

Det här myntet har hittats i Östra Hoby. En av Sveriges största skatter från romersk järnålder, hittades inte så långt därifrån, vid Hagestad borg i Löderup sn. Under plöjning av en nyligen odlad åker 1871 upptäckte bonden flera hundra romerska denarer. Statens Historiska Museum köpte in 550 mynt, som tillsammans vägde 1,6 kg, och var präglade mellan åren 54 och 211 i Rom. Året innan hade hela 1500 romerska denarer (över 4,25 kg), lagda i en lerkruka, hittats i Sindarfve i Hemse sn på Gotland, och 1842 hade ca 600 st upptäckts vid Kams i Lummelunda sn, men det här var det största fyndet man gjort utanför Gotland.

Myntet från Östra Hoby är präglat i Rom 151-152 evt. av Antoninus Pius. Antoninus hade blivit kejsare den 10 juli 138. Hans hustru, Annia Galeria Faustina, fick äretiteln Augusta (den vördnadsvärda) tidigt på året 139. Tillsammans fick de fyra barn, två söner och två döttrar, men Faustina dog redan 141. Hon blev genast gudomligförklarad av den sörjande maken, som lät prägla mynt med hennes porträtt och texten "DIVA FAVSTINA", dvs. "Den gudomliga Faustina". På reversen av det här myntet syns Providentia (Förutseendet), som håller ett klot och en slöja, som blåser upp över hennes huvud. Texten lyder: "AETERNITAS", dvs. "Evigheten, stabiliteten".

Marcus Annius Verus föddes i Rom 121 av Domitia Lucilla. Hans far, Annius Verus, var bror till Faustina senior och avled tidigt. Marcus växte därför upp hos sin farfar med samma namn. Han blev snabbt favorit hos kejsaren och utsågs till efterföljare tillsammans med sin tänkta svåger Lucius Verus. Marcus blev caesar 139, vilket betydde att han stod som tronföljare till Antoninus Pius. Marcus annulerade då sin trolovning med Aelius dotter och gifte sig 145 med kejsarens dotter, Faustina junior. Det här myntet är slagen det året, när Marcus var 24 år gammal. Inskriften lyder: "AVRELIUS CAESAR AVG PII F". Namnet Aurelius Antoninus hade han tagit för att hedra kejsaren. Pii Felix betyder ungefär "Tjänstvillig och lycklig, Glad att få tjäna staten".

På reversen syns Spes (Hoppet) gående med blommor i höger hand, medan hon lyfter sin långa kjol med den vänstra. COS II betyder att Marcus förärades titeln konsul för andra gången det här året. Många romerska denarer hittas här i Skåne, men det är tyvärr få som lämnas in och hamnar på museer. För att kunna få en bättre bild av livet här i trakterna under romersk järnålder, är varje liten pusselbit viktig i arkeologens arbete. Är det någon som har mynt hemma, som hittats på någon åker, tveka inte att ta kontakt med museet, så vi kan titta på dem. Numret hit är 0414-819676.

Annia Galeria Faustina var dotter till Marcus Annius Verus och Rupilia Faustina. Hon gifte sig med Titus Aurelius Fulvus Boionius Arrius Antoninus (kallad Antoninus Pius, "den fromme") i slutet av Trajanus regering. Paret fick två söner och två döttrar, men bara Annia Galeria Faustina junior överlevde till vuxen ålder. Texten runt hennes porträtt lyder: "FAVSTINA AVGVSTA". På reversen står Juno med patera (en grund skål som användes vid att offra salt och spannmål till gudarna) och en lång spira. Vid hennes fötter tittar hennes följeslagare, en påfågel, upp mot henne. Juno var syster till Jupiter i den romerska mytologin och hennes tillnamn MONETA, har gett namn till såväl monetär, myntning som mynt (money på engelska). En av Roms myntverkstäder låg vid hennes tempel på Capitolium. Omskriften lyder: "IVNONI REGINAE", och syftar på hennes roll som barnafödandets gudinna. Denaren är präglad i Rom år 141, samma år som Faustina senior avled, bara två år efter att hon blivit Augusta. Myntet är slitet och har cirkulerat länge innan det hamnade på Österlen.

Inskriften runt porträttet lyder: "HADRIANVS AVG COS III P P". AVG är förkortning för AVGVSTVS, vilket betyder "Den Vördnadsvärde". Det är en titel som alla kejsare burit sedan Octavianus fick den av Senaten den 16 januari 27 fvt. COS III betyder att Hadrianus valts till konsul för tredje gången, vilket skedde 119. P P är förkortning för Pater Patriae, dvs. "Landsfader". De allra flesta kejsarna tog sig den titeln redan vid trontillträdet, men Hadrianus är en av få undantag som ansåg att man först måste ha gjort sig förtjänt av titeln. Det ansåg sig han ha gjort år 128. Då hade han och hans företrädare intagit och romaniserat samtliga länder runt Medelhavet och det Romerska riket var som störst.

På myntets revers ser vi Moneta, den kvinnliga symbolen för myntväsendet. Titeln är "MONETA AVG", Moneta Avgvsta, Moneta den Vördnadsvärda. I vänster hand håller hon ett ymnighetshorn (cornucopiae), en symbol för välståndet. I höger hand håller hon en balansvåg. En sådan använde man alltid i äldre tider för att väga och mäta upp mynt och andra varor. En vikt med känd massa lades på ena vågskålen, och sedan kontrollvägde man silvret, så att det vägde lika mycket. Var silvret utblandat med koppar t.ex., vägde det för lite, eftersom koppar har en lägre densitet än silver (8960 kg/m3 mot 10500 kg/m3). Myntet är präglad i Rom år 137, ett år innan kejsaren gick bort, 62 år gammal.

Publius Aelius Hadrianus föddes år 76 i Italica, nuvarande Spanien. Genom sitt giftermål med kejsar Trajanus systerdotterdotter Vibia Sabina år 100, såg han till att hamna först i tronföljden. Kejsar Trajanus var nämligen barnlös och såg sin systerdotter Salonia Matidia som sin egen dotter. Hadrianus gjorde militär karriär i bland annat Makedonien och Dacien (ungefär dagens Rumänien). I augusti 117 blev han utsedd till ny kejsare efter Trajanus död. På porträttsidan står "HADRIANVS AVGVSTVS". Baksidan på myntet visar Genius (Anden) offra från patera (flat skål) över altare. I vänstra handen håller han en cornucopiae (ymnighetshorn). Myntet, en silverdenar, är präglad i Rom år 127, då Hadrianus blivit vald konsul för tredje gången (vilket han blev redan 119). COS III betyder tredje gången konsul. Myntet är ganska slitet och kan ha hamnat i den skånska myllan under sent 100-tal.