Sven II

 
Sven Estridsen (egentligen Ulfsön) var son till Ulf Torgilsson, jarl i Skåne, och Estrid Svendsdatter, dotter till kung Sven Tveskägg. Han blev utsedd till jarl i Danmark av Magnus den gode när Magnus blev kung 1042, men kom redan året efter i konflikt med kungen, då han gav sig själv kungatitel. Efter flera års stridigheter, segrade till slut Sven och blev ensam kung 1047, då Magnus plötsligt dog, bara 24 år gammal. Sven var gift tre gånger; först med Anund Jakobs änka, sedan med hennes dotter. Tredje äktenskapet var med en rysk furstinna, dotterdotter till Olof Skötkonung och änka efter Harald Hårdråde, som hade stupat i slaget vid Stamford Bridge i ett försök att inta England 1066. Sven dog efter en ganska lång regering i Sudethorp (Soderup) i södra Jylland den 29 april 1076.
 
Det var dock för alla sina kvinnoaffärer vid sidan av som han skulle bli (ö)känd. Sven fick åtminstone 20 barn, varav fem söner efterträdde honom i tur och ordning som kungar. Alla barn utom en son, som dog ung, sägs ha varit oäkta, dvs. med olika frillor (älskarinnor). Myntmästaren till det här myntet, präglat omkring 1049, är Wulf(c)et(l) (Ulfkettil, Ulfkil), som kan vara den Ulfkil som lämnat efter sig en gångkäpp i Lund med sitt namn inristat i runor (finns att beskåda på Kulturen i Lund), och är möjligen sonson till Wulfcetil (Ulfkil), earl av Lincoln och Wulfhilde, dotter till Englands kung Aetelred II (985-1016). Myntet har dels engelsk förebild (denna sida) och bysantinsk förebild (andra sidan).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0